Chinchillas secrets

Den 8 juli 2008 var dagen du kom in i mitt liv och förändra allt. Den sagolika historien om hur våra stigar möttes går ungefär såhär: Jag hade precis slutat jobba för natten och skulle gå vidare till klubben som ligger brediv där jag jobba (jag jobbade på Pachas Bar förresten). Du var precis påväg förbi där jag stog med dina kompisar då du stanna tvärt framför mig och bara log. Jag undrade först om jag hade fått något i ansiktet som fick mig att se rolig ut eller tänkte att du kanske var full och inte insåg vad du gjorde så jag beslöt mig för att bara le tillbacks och gå hälsa på mina vänner som jobba i klubben bredvid. Men du sluta inte stirra, du stog tog några steg mot där jag stog och bara fortsatte kolla på mig. Trotts att dina vänner stog och skrek efter dig så stog du bara kvar. Det var som om du hade sett en ängel eller något sagolikt som gjorde att du inte kunde dra bort din blick. Tillslut satte du dig ner vid trapporna vid klubben och efter några minuter så fråga du "är du svensk?" Det enda jag kunde göra var att garva för jag visste att du fattade att jag var svensk med tanke på att jag stog och prata svenska med de andra bartendrarna. Lite uppkäftigt svara jag "ja, det klart vad låter det som jag prata för språk?" Efter det så flöt allt på som om vi vore i en saga, vi spendera hela kvällen med varandra och du behandla mig med all respekt. Det kändes redan som om jag känt dig i flera år. Dagarna gick och vi fortsatte träffas, du bjöd ut mig, du presentera mig för dina vänner men tillslut så kom den dagen då du skulle åka hem. Vi gick en promenad på stranden och du skrev in våra bokstäver i ett träd och sedan rita ett hjärta runt det. Blev helt varm i kroppen och kunde inte sluta le för det var det gulligaste jag varit med om sedan jag kom ner till magaluf. Visst kanske lite små klichét men en mysig tanke bakom det. Vi satt på stranden i varandra armar till klockan blev 6 på morgonen och det var dags för att gå tillbacks till ditt hotell för att sedan bege dig till flygplatsen. Du lovade att det här bara var början på något vackert och bad mig inte göra något dumt nu när han åkt. Vårat samtal den kvällen var så kärleksfullt och intensivt att det kommer nog finnas i mitt hjärta en bra tid framöver.

Som ni läsare kanske förstår så behöll vi kontakten och sen dess har allt bara gått uppåt. Har inte varit såhär lycklig på ett bra tag, inte heller känt dessa känslor för någon på flera år. Det enda som är negativt för tillfället är väll att jag bor i Spanien och han i Sverige men kärlek har ingen distans så jag tror nog vi kommer klara det här perfekt, plus du kommer ner till mig om 49 dagar (lääääääääängtar).

Sara hoppas det här svarar på din fråga ;)