Vägskäls tankar.
Känns som om det är nu i min ålder som man står inför flera tusen vägskäl. Det är nu saker och ting förändras som mest, vissa åker utomlands andra stannar kvar. Vissa pluggar vidare på universitet och andra väljer att jobba. Vissa väljer att åka på äventyr utomlands medan andra settle down med sin respektive partner. Vänner som man trodde skulle finnas vid ens sida för evigt står helt plötsligt inte längre vid ens sida längre. Nya bekantskaper dyker upp och man hamnar i nya umgängeskretsar. Det mesta ändras. Både psykiskt och fysiskt.
Man börjar forska i sig själv, man börjar ta reda på vem man igentligen är. För vissa går denna process fort, för andra tar det längre tid men den börjar för oss alla. Vissa leker av sig, andra blir seriösa i det de gör. Vissa skaffar familj, andra startar egna företag. Den man satt i sandlådan med och byggde lego med kanske inte ens längre är en del av ens liv. It's the way of life. Å andra sidan har vissa sina barndomsvänner kvar livet ut.
Iallafall, allt tycks förändras radikalt just nu. Och jag måste erkänna att jag känner mig en aning förbryllad. Jag vet ungefär vad jag vill men vet bara inte om jag vill göra det här i sverige eller i landet jag växte upp, USA. En del av mig vill bara packa väskan nu och ge mig iväg men andra delen av mig tycks vilja stanna här. Det är inte lätt att bestämma när man inte känner sig 100% säker men ibland måste man våga ta ett kliv för att inte senare på äldre dar sitta och ångra att man inte tog modet till sig och faktiskt testade. Man kan aldrig veta hur något blir, man kan bara våga chansa. Det gäller bara att ta första steget, för det är det som är det svåraste, efter det så brukar det mesta flyta på. Det är nu vi har chansen att förverkliga våra drömmar. Det är nu vi har chansen att utforska. Man måste bara våga ändra snacket till verklighet.
It may be scary, but it may also be the best thing you'll ever do. You won't know until you try. Right?
Bless.
Man börjar forska i sig själv, man börjar ta reda på vem man igentligen är. För vissa går denna process fort, för andra tar det längre tid men den börjar för oss alla. Vissa leker av sig, andra blir seriösa i det de gör. Vissa skaffar familj, andra startar egna företag. Den man satt i sandlådan med och byggde lego med kanske inte ens längre är en del av ens liv. It's the way of life. Å andra sidan har vissa sina barndomsvänner kvar livet ut.
Iallafall, allt tycks förändras radikalt just nu. Och jag måste erkänna att jag känner mig en aning förbryllad. Jag vet ungefär vad jag vill men vet bara inte om jag vill göra det här i sverige eller i landet jag växte upp, USA. En del av mig vill bara packa väskan nu och ge mig iväg men andra delen av mig tycks vilja stanna här. Det är inte lätt att bestämma när man inte känner sig 100% säker men ibland måste man våga ta ett kliv för att inte senare på äldre dar sitta och ångra att man inte tog modet till sig och faktiskt testade. Man kan aldrig veta hur något blir, man kan bara våga chansa. Det gäller bara att ta första steget, för det är det som är det svåraste, efter det så brukar det mesta flyta på. Det är nu vi har chansen att förverkliga våra drömmar. Det är nu vi har chansen att utforska. Man måste bara våga ändra snacket till verklighet.
It may be scary, but it may also be the best thing you'll ever do. You won't know until you try. Right?
Bless.
Kommentarer
Trackback
