-

saknaden är för stor, klumpen i halsen har fortf inte försvunnit.
du brukade alltid le, ett leende som ett sken.
tvivlar på det goda, tvivlar på det fina, tvivlar t.o.m på min tro.
Jimmy, du var bara 22 år när gud slöt dina ögon och fällde oss en tår.

vi vet att du har det bra där du är men smärtan tar kål på mig.
vill glömma att du inte finns kvar, vill glömma att du lämnat oss.


gud varför just honom?!?!?!

vila i frid kära broder, vi ses snart <3.


Du blev bara 22 år.

Jimmy Geovanni Basurto Olivares

11 December 1984 - 21 April 2007

Bamsebjörn idag ägde din begravning rum i Spånga Kyrka. Det regnade, himmelen var grå näst in på svart, kalla vindar blåste runtomkring oss. Din närvaro var så påtaglig då jag, fransisco, jessica stog själva kvar vid den plats du nyss sänkts ner i, då vi var påväg därifrån för att gå upp till lokalen där alla samlats för att prata minnen om dig börja det ösregna, tom hagla, vi alla tog det som ett tecken på att du var inte beredd att bli lämnad ensam, du ville att vi skulle stanna vid din sida och inte släppa taget :'( FÖRLÅT JIMMY, FÖRLÅT för att vi gick, förlåt för att jag inte gjorde mer för dig, FÖRLÅT för att jag inte tala om för dig hur jävla viktig person i mitt liv du är, FÖRLÅT för alla de gånger jag var för upptagen för att komma ner till gotland för att hälsa på er, FÖRLÅT för alla de gng jag krama dig men ändå inte sa att jag älska dig, FÖRLÅT för alla de gng jag prata m dig i telefon utan att säga att du verkligen var och är den storebror jag alltid önskat mig, FÖRLÅT FÖRLÅT FÖRLÅT!

Kommer aldrig acceptera att gud tog ifrån oss en bror, en son, en fästman, en släkting, en bästa vän och allt du var för alla. Kommer aldrig förlåta honom för han borde själv veta att vi behöver dig mycket mer än han gör. Kommer aldrig glömma alla våra pratstunder, alla minnen, alla skämt, alla skratt men framförallt ditt vackra leende som hade förmågan att lysa upp ett rum som härjats av mörker, då syftar jag inte bara på ett rum som finns i byggnader men även rummet i mitt hjärta som så länge sökt efter någon sorts trygghet, den platsen fyllde du och den platsen kommer du förevigt ha! Kommer aldrig sluta tänka på dig, kommer aldrig sluta drömma om vår sista dag tillsammans, kommer aldrig sluta ÄLSKA DIG!

Att se dig liggandes i kistan var nog en av de svåraste stunderna i mitt liv, vill aldrig gå igenom den känslan igen :'( Du låg där alldeles iskall, det var som om du frös men ingen av oss kunde värma dig. Allt jag ville göra var att väcka dig, att nypa dig i kinderna som jag alltid gjorde, fast du hata det så mkt. Ville bara skrika att du skulle ställa dig upp och sluta skämta med oss. :'( Ville bara få känna dina bamsearmar runt om mig igen och höra att allt kommer bli OK, att du inte är död utan att du bara ligger i ide :'( Men nej, du låg bara kvar där och FÖRLÅT för att jag inte våga röra dig, förlåt att allt jag kunde göra var att stå där som en idiot, men att röra dig skulle vara en bekräftelse på att du är död MEN DU ÄR INTE DET BAMSEBJÖRN, du lever inom mig, du lever inom alla av oss :'( Allt jag kunde göra var att prata m dig inombords, pussa mina två rosor och lägga de bredvid dig, att pussa på den blåa nallen som jag satt fast ett blått kors på och lägga den där så att du skulle ha ngt m dig till himmelen som påminner om mig!

Under cermonin så kunde jag bara gråta, jag grät tills jag börja skaka så mycket att din kusin fick hålla i mig, jag bröt samman totalt..Det känndes ett tag som om jag skulle svimma men jag försökte andas långsammare för att inte låta det ske..Hela din släkt sörjde, alla grät, alla skrek inombords att snälla gud ge hnm tbx till oss :'( alla var otröstliga, alla var tomma, alla var bara fyllda av hat och sorg men även av alla underbara minnen som vi fått möjligheten att dela m dig. Tårarna har ännu inte slutat rinna, skriken har ännu inte tystats, smärtan har fortfarande inte dämpats.. Allt jag vill är att ha dig tbx, att ha dig här...Men den önskan kommer gud aldrig att uppfylla :'( Men jag lovar ngn dag, ngnstans kommer vi mötas, kommer vi återförenas, kommer vi leva tillsammans igen..du,jag, jussi och hela din familj! Lova mig bara en sak, vaka över oss, spöka hos oss, låt oss veta att du finns vid oss dygnet runt för utan dig så klarar vi inte av det här..utan dig vill jag inte gå vidare! :'(´

Nu har jag inte kraften att skriva mer, sitter bara och gråter, ser knappt skärmen! vill bara säga en sista sak bamsebjörnen min; JAG ÄLSKAR DIG IDAG, IMORGON, FÖREVIGT! FÖR VÄRLDEN ÄR DU NGN MEN FÖR OSS HAR DU INNEBURIT HELA VÄRLDEN! VÄNTA PÅ MIG DÄRUPPE!


(texten skrev jag 15 maj 2007)


HÅRFRÅGA



Ska jag färga håret som beyonce eller inte? that is thy question

kvällstankar

Ta mig tbx till då jag var liten, till då allt var så enkelt.
 Kärlek var en puss på kinden.
Vänskap var att dela leksaker.
Smärta var när man ramla från gungan.
Tårar var då man inte fick sin favorit rätt.
Ett leende var när man blev hämtad på dagis.
Orden: depression, problem,  förstörda liv fanns inte.
Man levde för dagen för man visste inte bättre.
När man var så liten så trodde man att allt skulle förbli så.
Men ju äldre man blev, destu jobbigare blev allt.
Nu blev vänskap en lek mellan falskhet och lögner.
Nu blev smärta vardaglig.
Nu blev tårar något man vande sig vid.
Nu blev ett leende endast ett vagt minne från ens barndom.
Och orden: lycka, glädje, fristad utbytte mot de orden man aldrig tidigare hört.

Ibland önska jag bara att jag förblivit liten så jag slapp veta vad innebörden av livet var.

julklapp till tjejen?

http://www.eliteladies.se/

JACKAN ÄR MIN :) DIRECTLY FROM USA


16 Dagar kvar...

...tills jag återvänder till vinterlandet! I know you guys have missed me ;).

Torsdag.

Då var ensam hemma ännu en gång, kul? nej inte direkt. Allt jag vill just nu är att åka till sverige och börja på alla mina projekt jag har planerade. Trodde faktiskt aldrig jag skulle höra mig själv säga att jag saknar vinterlandet, men nu gått folk har jag sagt det. Pappa ska vara borta tills på måndag, och på måndag är det bara 2 veckor kvar tills jag sitter på flygplanet till det kalla landet sverige. Då blire farligt på sthlms gator igen, muhaha. Nej nu ska jag laga mat, kolla på tv, fixa i hushållet sen blir det säkert film som vanligt. Imorgon är också sista dagen i skolan, FINALLY! (:

Förresten om det finns något spec ni vill att jag ska skriva om så säg till. PEEEACE

I'll do whatever it takes.

A strangled smile fell from your face
It kills me that I hurt you this way
The worst part is that I didn't even know
Now there's a million reasons for you to go
But if you can find a reason to stay

I'll do whatever it takes
To turn this around
I know what's at stake
I know that I've let you down
And if you give me a chance
Believe that I can change
I'll keep us together whatever it takes

She said "If we're gonna make this work
You gotta let me inside even though it hurts
Don't hide the broken parts that I need to see"
She said "Like it or not it's the way it's gotta be
You gotta love yourself if you can ever love me"

I'll do whatever it takes
To turn this around
I know what's at stake
I know that I've let you down
And if you give me a chance
And give me a break
I'll keep us together, I know you deserve much better

But remember the time I told you the way that I felt
That I'd be lost without you and never find myself
Let's hold onto each other above everything else
Start over, start over

I'll do whatever it takes
To turn this around
I know what's at stake
I know I've let you down
And if you give me a chance
and believe that I can change
I'll keep us together whatever it takes


Frågor utan svar.

What do you do when you no longer know what is up and what is down? What do you do when you've lost faith, faith of a future, faith in a better day? What do you do when all you've known to be right is turning wrong? What do you do when you've stopped living your life and instead seeing passing by withouth being able to intervene? What do you do when the trust in people being good stops working and you stop letting people in of fear of getting hurt? How do you go on without the strength of even waking up inte morning? What do you do when the life has been sucked out of you and you're so tired that your body is starting to fall apart? What do you do when nothing turnes out the way you planed or hoped? What do you do when all you want to do is ascape this place you call life? What do you do when you've stopped feeling emotions, positive emotions and the only thing you can feel is emptyness?


Tankar kring framtiden.

Så nu har jag blivit tillfrågad att följa med på ännu fler resor, haha. Snacka om att jag känner mig en aning förvirrad över vad jag ska göra och i vilken ordning men som det känns nu så ser planerna ut som följande:
 
1. Sverige - plugga upp vissa betyg, träna så jag får tbx min kropp samt jobba sönder mig. Ska även göra arrangera en till välgörenhetsgala dock denna gång inte ensam utan jag har blivit tillfrågad av Peter att hjälpa hnm m hans.
2. Egpyten eller Magaluf - jobba som event arrangör för gästerna på ett 4stjärnigt hotell i Sharm el sheikh / jobba som bartender i magaluf ännu en sommar
3. Miami - för att jag alltid velat resa dit och för att jag vill se om det är en stad som passar mig samt kan tänka mig plugga på universitet i.
4. Colombia & Brasilien - för att återse mitt vackra land samt uppleva den galna festivalen i Brasilien.
5. Sydafrika med Leo - har aldrig varit i den delen av världen, kanske dags för d?


Haha det är mina planer, nu är det bara att se hur allt faller in i sin plats och om allt blir av. Man kan ju alltid hoppas

i hope i win.

http://blonditamedfotboja.blogg.se/2008/november/tavling-vinn-en-guess-vaska.html

URSÄKTA FÖR...

bloggtorkan men jag har inte haft orken att skriva och jag har inte heller haft något som jag känner att jag vill dela med mig till er läsare (tyvärr). Dock lever jag fortf, så oroa er inte haha. I'm not gone yet. Jag har precis kommit hem från 5 timmars shoppande, men utan några vidare fynd. Har även bestämt att jag ska anmäla mig till muay thai så fort jag kommer till sverige på stockholm muay thai som verkar som en utmärkt plats för en nybörjare att börja sin "karriär" inom denna kampsport. Jag tror nog att jag ska börja dansa också men detta är jag fortf inte 100% säker över, eller jo jag kommer nog dansa en gång i veckan minst, saknar det verkligen av hela mitt hjärta.

Jag har även gjort en lista över saker jag måste köpa innan jag åker till sverige, så jag slipper gå runt med exakt samma kläder som alla er andra. Hm vad mer har jag kommit underfund med medan jag varit borta från bloggen? Jo att det är stor tid att jag slutar ligger hemma och tänker på saker som varit, saker som jag inte kan ändra på, saker som är utom min kontroll och nu är det upp till framtiden att visa mig var jag hör hemma.


Tycker ni har blivit dåliga på kommentera, eller det har ni alltid varit men ännu sämre nu. Vore kul att höra vad ni tycker, om det är något ni vill veta om mig så fråga på.


RSS 2.0